Idag fick vi till det...Anki och jag. Isolde åkte med mormor och bada och Isidor och jag åkte till Anki med familj. På en filt under ett äppelträd löste vi både det ena och andra. Förutom min älskade man så är det Anki som jag öppnar mig helt för. Jag öppnar mig väldigt sällan för någon....jag är ganska noga där. Min gräns är tydlig för mig så det är enkelt. Men med Anki är det så lätt...
Hon skrev så fint om mig i sin blogg att jag började "fulgråta"..ni vet när man ulkar och snoret rinner. Jag behövde idag lite goda råd, jag fick dom och genast så känns livet lite mer enkelt igen.
Min sorg i mitt liv är att jag inte har tillgång till alla mina barn fast jag vill, jag sörjer och ibland blir det lite för jobbigt för mig. En känsla alla separerade föräldrar har då och då.
Idag blev det ändå en otroligt bra dag....jag är lycklig över denna dag och lycklig över mina styrkor jag fått...eller fått jobba mig till.
Så idag har jag åkt en känslomässig berg och dal bana...inget konstigt i det...så är det nog för oss alla ,skillnaden är att jag idag delar med mig av den.
Johan har målat i vår trapp ner mot källaren i värmen. Den behövde ett lyft. Vitt och fint!
I morgon får vi besök av våra Borås vänner...jag längtar!!!!
Alla längtar!
Grillkväll siktar vi på!
Nu är jag trött,riktigt trött.
God natt!
Nytt på trappan då allt annat torkat! |
Ibland är det precis detta man behöver faktiskt,,,underbara Anki! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar