En gråtig dag!

Att läsa till "syrra" är MER än vad jag trodde...mer än jag ens funderat över. Då menar jag inte rent kunskapsmässigt utan mer känslomässigt.
Idag fick vi ta del av Karin, 37 år med MS...en tjej med man och två små barn. Lite som "vi"...i alla fall i det. Skillnaden är att hon har en obotlig sjukdom som tagit hela hennes liv i ett grepp men också familjen. Hon beskrev hur svårt det var att acceptera...om begränsningar och om ständig värk. Grymma sjukdomar sm man inte kan föreställa sig...förrän man hör nån berätta! Vi grät som barn... Jag tror jag förändrats massor under dessa snart 2 år..det känner jag. Jag har så mycket mer med mig idag. Glad att jag valde och läsa lite på "ålderns höst" faktiskt....tror inte jag varit redo innan helt ärligt!
I bland funderar jag mycket på hur jag själv är...är jag tillräckligt bra för att ta hand om svårt sjuka människor...är jag rätt personlighet för detta.....jag hoppas och tror ju det...men det vet man ju aldrig!
Finns ju en del som borde ta det samtalet med sig själva då och då. Vissa borde tänka om ....

Hämtade Isolde och hennes kompis Nova i eftermiddags. Dom såg jag knappast sen.
Nu är dom på fotboll och jag fick tid med bara Isidor...han valde att bada i badkaret!!!!

Snart ska jag lämna över läggningen till pappan och åka för att fota!!!
Alltid kul!
Solnedgång verkar vi få......det bli fint det!!!!

Marika,Roberta och Mikaela! 

Dessa sköna bönor väntade på mig med jubel och glädjetjut idag. Härligt välkomnande när man hämtar!