Lite avundsjuka här och var....

Pratade med en vän om detta med avundsjuka här om dagen...det är en tråkig egenskap men som vi alla faktiskt  har.Men lite jobbig att erkänna....för det är fult/svagt och inte alls speciellt trevligt. ELLER?

Jag kan bli grön av avundsjuka ibland...det är bara att erkänna.

Men min avundsjuka är inte speciellt tung att bära just nu. Jag är avundsjuk på människor som bakar perfekta cupcakes...som utbildar sig till det man önskar...som har ett driv jag ibland saknar...människor som kan ligga och se en film en tisdag förmiddag utan dåligt samvete...dom som har ordning i varje låda.
På nåt vis är det mer okej att avundas sånt...men kommer man till det yttre sen...kropp mm då blir det riktigt fult.....

Jag kan ärligt säga att just det inte bekommer mig speciellt mycket längre...OM folk lyckas med träning,dieter upplägg mm så tycker jag det är grymt roligt. Jag vet vad det ligger bakom sånt...OCH jag har också lyckats!
Säkert finns det dom som är avundsjuka på mig...sticker alltid lite extra när man lyckas där. Jag vet....i stället önskar man att man kan vara en förebild.
Här handlar det kanske mer om hur man mår allra längst in....i djupet.



KAN jag göra mer...vill jag göra mer....? Inte bara träning nu...utan allt!


Där finns svaret!

Kropp,träning är känsligt.....precis som religion och pengar.....

Så jag fortsätter jaga recept  på den perfekta frostingen.....eller bara inser att jag inte ÄR bra på ALLT...men på väldigt mycket saker!!!!!