En annan skum känsla har jag också just nu.. Min sista arbetsdag väntar.
Jag har varit på samma arbetsplats i 8 år....med avbrott för mammaledighet.
Det är vemodigt,lite jobbigt så klart.
Samtidigt som det är en känsla av att "gå vidare".
I mitt fall lämnar jag inte en maskin på en fabrik...jag lämnar en liten människa som inte längre är så liten dock.
På måndag börjar mitt stora äventyr. Så känns det faktiskt!
Idag blev det tydligt när jag med en A4 lapp klev in på vårt Bibliotek och sa- Detta behöver jag!!!!
-Fixar VI! säger denna helt fantastiska Johan som jobbar där. På måndag kan jag hämta kurslitteraturen för den första kursen. SKÖNT!
Jag har hunnit träna på förmiddagen. Alltid skönt!
Många är igång nu ... ingen har hunnit hamna i motivationssvackan än.
Min grej är lite tvärtom....jag får dra i handbromsen för att inte träna för mycket i perioder.
Handlar inte om nåt sjukligt (just där har jag varit och vet hur man MÅR då)...nä,då jag har hamnat i det totala träningsglädjen!!!!!
Två helat skilda saker!
Att hamna i det "sjuka" är när man inte mår väl av att missa ett pass...det spelar nämligen mig ingen roll alls....och kan med lätthet äta en kanelbulle en vanlig tisdag utan att ens reflektera.
Jag har efter många många år funnit en ganska bra balans....sen har det varit bra för mig att tappa extra kilo. OCH då krävs det lite mer.....
Då och då får jag nämligen frågan om just det.
Det är hårfint mellan "sunt" och "sjukt"....många som jobbar med träning /hälsa är helt klart åt det sjukare hållet.
Jag har varit där.....jag har haft nötfärs under rinnande vatten,vägt kesellan,ätit barnmatsburkar med osötad sylt, fått panik av bara synen av grädde, tagit bort skinn från kyckling,vispat äggvitor...kollat innehållsförteckning på allt ,haft ångesten över att "tappa kontrollen". Japp...alltihop!!!!!
Den som ser sundast ut kan vara den mest sjuka...så är det!
Det jag talar om är så klart ortorexi.
Oerhört vanligt...även om det oftast kanske är åt det lite lättare hållet. Är man sjuk i det...ja, då VET man det!!! Då är det ett problem...
I alla fall upplevet jag det så....är väl olika så klart.
Nu ska jag äta upp maten och åka till jobbet!!!!
Nya fjäderlätta skor...väger ingenting allas!!!!! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar