En annorlunda känsla.....

Här är det fortfarande sjuka barn!
Det betyder en hel del soffhäng...en hel del Madicken...en hel del springa med vatten glas.
ÄNDÅ kan jag inte låta bli att njuta av lugnet som infunnit sig....så här ostressad har jag inte känt mig sen innan jul. Jag är i kapp med både mig själv och resten. Härlig känsla....den kommer inte vara så länge men det skiter jag i.
Storebror tog dom små och jag åkte och hejja på våra Atleter i Boxen. Så grymma...önskar så att jag vore lite mer taggad att vara med nästa år men just nu kan jag inte känna nåt sug för tävling!
Nu är det Johan som satsar...jag har skolan. Det känns som det är lite nog så....det är lagom!

Jag åkte hem med ett paket glass till sjukstugan och sen ner i Boxen för egen träning. Då höll det på att hända...det där som är en mardröm...men inte oväntat.
Jag har skrivit om det förr..vissa blev arga (det har jag ingen förståelse för)vissa höll med mig.
Barn ska inte vara i Boxen...inte på gym heller. Här tycker jag vad jag vill...men i en box är det ju förenat med livsfara! Kan inte förstå att man KAN tycka annorlunda....
NEJ,våra barn får INTE vara med när vi tränar...jag är barnsligt hård där. Den vita dörren passerar vi icke....
Nr 1...ingen lekplats Nr2. Människor har fixat barnvakt för att träna ostört (ex. JAG) då ska man inte ens behöva tänka på att barn finns där.
För mig så självklart och jag blir på riktigt förbaskad ibland.... Har man ingen till barnen så får man kanske stå över..eller träna hemma....eller träna en i taget. Så är det.
Idag sprang en söt liten kille under min stång,en stång som va för tung för mig som jag blev tvungen att "droppa".....nu fanns en vuxen där och kunde hjälpa till!
Jag hade inte skadat honom...han hade nog inte överlevt faktiskt!
Jag va skärrad och lite arg när jag kom hem!¨
Ett litet barn ser ju detta som en stor lekpark...ringar...stänger och bollar. Så klart ingen vill sitta still!!! Är ju inte barnens fel....

Nu är det Tv för oss innan vi slocknar som ljus!!!

Dessa grymma atleter....